Det är mycket fokus på Mathilda här hemma. Det är ju rätt givet, en bebis, våran bebis dessutom, klart hon hamnar först och prioriteras mest. Tur att vi har en så snäll, tålmodig och generös hund. Den översta bilden nedan är från dagen vi hämtade henne. Tänk att det gått 2,5 år...
|
Då - liten bebis |
|
Nu - en klok & stolt storasyster |
// Niklas
PS. Undrar när Mathilda ska ta sina första steg utan att hålla i bordskanten? Det blir nog vilken dag som helst..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar