Idag fick Mathilda ett litet förkläde av sin mormor som hon sytt. När vi skulle prova det så bonkade hon i huvudet i skåpet bakom... Därav den ledsna läppen. Så söt man kan vara när man är liten å ledsen. Hon började aldrig gråta utan titta bara på mamma för att se om det va någon fara :-)
Men visst är det gulligt med förkläden på barn! Nu har Mathilda en egen spis så det är klart att hon ska ett eget förkläde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar