Familjen Felix
Foto - Äventyr i vardagen - Inspiration - Familjen - Tankar
måndag 5 januari 2015
lördag 3 januari 2015
onsdag 3 september 2014
Segersäng - Muskan
Det blev en promenad idag igen. Mathilda har varit förkyld ett par dagar och man märker att hon är lite understimulerad. Precis som i måndags blev medicinen en sen kvällspromenad. Vi tog bilen så långt det gick in i skogen och därefter gick vi mot Körunda och Sjön Muskan. Ängar, hästhagar, torp, djupa skogar och plantage fick vi se.
// Niklas
// Niklas
måndag 1 september 2014
Nytt hus, ny skog och nytt närområde!
..här är ett axplock av det vi fick se på kvällens promenad, den tredje i ordningen sedan flyttlasset gick från Småhamra för snart 3 veckor sedan.
// Niklas
![]() |
Fffffår jag...? |
![]() |
På språng |
![]() |
Ängen nedanför huset |
![]() |
Mathilda och Tuva på fel sida stängslet |
![]() |
I fårhagen på baksidan |
![]() |
Högst upp på höjden, ganska precis i mitten sticker vårt nya hus upp |
![]() |
Idag lärde sig Mathilda allt om månen och dimman |
![]() |
Skymning i medljus |
måndag 5 maj 2014
lördag 18 januari 2014
Ny inspiration
Porträtt, situations/gatu - fotografering och Snapshots!
Är inte något jag normalt utsätter mig själv för. Dels känns det som att man tränger sig på när man kommer med kameran i högsta hugg. Dels känner jag alltid mig hindrat från att vara en del i det som faktiskt händer och att delta i samtalet. Samtidigt upplever jag att den porträtterade förväntar sig en bild, alltså en bild som är minst bra men helst fantastisk. Jag menar om jag nu sitter med kameran i högsta hugg och knäpper bilder på det ena och den andra under en hel middag, borde jag väl ha något att visa upp..
Nu har jag tänkt om, jag ska sluta försöka ta bra bilder. Jag ska sluta försöka fånga det perfekta. Jag ska inte ta 20 bilder i följd för att fånga just det där ögonblicket. Jag ska sluta med självcensur!
Jag ska börja dokumentera. En händelse - En bild. Inget pretentiöst - bara en dokumentär bild. Förhoppningsvis leder det åtminstone till ett fylligare familjealbum. Kanske även att jag lär mig fota något annat än träd i skogen.
Inspirationen då, jo den kommer från bloggen STRAIGHT PHOTOGRAPHY, Utställningen 100+1 på fotografiska och mycket annat som jag snöat in på senaste tiden.
Är inte något jag normalt utsätter mig själv för. Dels känns det som att man tränger sig på när man kommer med kameran i högsta hugg. Dels känner jag alltid mig hindrat från att vara en del i det som faktiskt händer och att delta i samtalet. Samtidigt upplever jag att den porträtterade förväntar sig en bild, alltså en bild som är minst bra men helst fantastisk. Jag menar om jag nu sitter med kameran i högsta hugg och knäpper bilder på det ena och den andra under en hel middag, borde jag väl ha något att visa upp..
Nu har jag tänkt om, jag ska sluta försöka ta bra bilder. Jag ska sluta försöka fånga det perfekta. Jag ska inte ta 20 bilder i följd för att fånga just det där ögonblicket. Jag ska sluta med självcensur!
Jag ska börja dokumentera. En händelse - En bild. Inget pretentiöst - bara en dokumentär bild. Förhoppningsvis leder det åtminstone till ett fylligare familjealbum. Kanske även att jag lär mig fota något annat än träd i skogen.
Inspirationen då, jo den kommer från bloggen STRAIGHT PHOTOGRAPHY, Utställningen 100+1 på fotografiska och mycket annat som jag snöat in på senaste tiden.
![]() |
Johanna på släktmiddag. |
![]() |
Mathilda på släktmiddag |
söndag 12 januari 2014
Hela familjen på Fotografiska
En heldag på Fotografiska blev söndagens utflykt. Utställning, lunch och utställning igen. Mathilda tyckte mycket om bilderna, speciellt Jill Greenberg - Works. Jag inspirerades mycket av Elliott Erwitt - 100 +1. Extra kul att se en bekants namn bland utställarna också, Thomas Karlsson som är en av fotograferna bakom Arabiska Våren.
![]() |
LUNCH! Alltid lika bra mat i restaurangen på fotografiska |
![]() |
Elliott Erwitt - 100 +1 |
![]() |
Jill Greenberg - Works |
![]() |
Jill Greenberg - Works
Mathilda fastnade för den här bilden. Hon stod länge och titta på flickan som gråter, vred på huvudet och tänkte. Sedan sträckte hon ut armarna för att ge henne en kram. Mamma och pappa fick en tår i ögat och sedan gick vi vidare, för att titta på apan på bilden ovan. |
![]() |
I trappan vid Arabiska Våren |
![]() |
Hemgång! |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)